Att göra dina webbsidor anpassade att fungera på olika enheter t.ex. stationära datorer, mobiler och surfplattor är inte bara användarvänligt för besökarna på sidan, utan det är också en rankingfaktor hos sökmotorer som t.ex. google så att din webbsida hamnar högre i det mobila sökresultatet om den är mobilvänlig.
Du kan se om google ser din sida som mobilvänlig på <a href=”https://search.google.com/search-console/mobile-friendly”>googles mobilvänlighetstest</a> och tips på vad som behöver ändras om den inte är det.

Om du använder ett cms t.ex. wordpress och använder ett tema som inte är mobilvänligt i sig så kan du ladda ner t.ex. pluginet ”mobile detector”. Se sedan till att du även har laddat ner ett tema som är responsivt vilket många nyare teman är.

Sedan går du in under inställningar (settings) och väljer ”mobile detector”. I dropdown menyn där väljer du vilket (mobilvänligt) tema som ska visas när det är en bärbar enhet som används.

Denna metod att låta webbplatsen känna av om det är t.ex. en laptop eller en mobil som användaren har och att visa olika versioner av sidan beroende på detta kan man även göra om man har sidor t.ex. i html som inte tillhör något cms.

Du måste då på din desktop-sida ange i sidhuvudet
<link rel=”alternate” media=”only screen and (max-width: 640px)” href=”http://m.example.com/page-1″>

och på den mobila sidan anger du

<link rel=”canonical” href=”http://www.example.com/page-1″>

Då kommer sökmotorn att känna av att den mobila sidan är en kopia av den vedertagna sidan och visa den mobila sidan om skärmstorleken är maximalt 640px. Genom att använda canonical kommer du inte heller att straffas för duplicerat innehåll av sökmotorerna.
Alternativt kan du göra din sida responsiv genom att i ange metataggen:

<meta name=”viewport” id=”wiewport” content=”width=device-width, initial-scale=1.0″ />

i sidhuvudet.

Du kan också behöva göra vissa andra modifieringar t.ex. kontrollera att inget enskilt html-element eller bild är större än skärmbredden.
Läs mer på <a href=”https://developers.google.com/web/fundamentals/design-and-ui/responsive/”>https://developers.google.com/web/fundamentals/design-and-ui/responsive/</a>

När du anmäler dig som kund hos den statliga tjänsten Min Myndighetspost får du registrera dig med hjälp av ditt Bankid. Du skapar på så sätt en brevlåda, dit myndigheterna kan skicka din post. Tack vare inloggningen är den lika säker som din internetbank. Både privatpersoner och företag kan få post från myndigheter till den digitala brevlådan Min Myndighetspost.

Eftersom Bankid är kopplat till ditt personnummer behöver du inte anmäla dig till varje enskild myndighet. Det här sker automatiskt.

Min Myndighetspost skickar ut aviseringar till valfri mejladress, så du behöver inte logga in i onödan. Så snart du får ett meddelande får du ett mejl till din epost.

Min Myndighetspost funkar även om du byter mejloperatör. Logga bara in och ändra på mejladressen för aviseringar.

Som privatperson kan du också använda någon annan aktör för digital post. Du kan då också få post digitalt från privata företag som är anslutna. Här kan du välja Kivra eller Bring Digimail. Du kan då välja att även få din myndighetspost till någon av dessa tjänster – tillsammans med brev från olika kommersiella företag.

Att spela in ljud eller att göra en podcast behöver varken vara dyrt eller komplicerat.

När du ska spela in, försök att få ett så bra resultat som möjligt redan från början. Det är mycket svårare att redigera bort störande ljud än vad det är att t.ex. redigera bilder. Om du har mycket material som behöver klippas bort är det också tidskrävande.

Visst går det att t.ex. få bort brus i efterhand men då blir kanske ljudet burkigt istället.

Inspelningsrummet bör naturligtvis vara så fritt från störande ljud som möjligt, t.ex. förbipasserande bilar och liknande.
Det är också bra med gardiner, mattor eller draperier som dämpar ljudet en aning. Testa att spela in med lite olika inställningar och förutsättningar och lyssna vad som låter bäst. Gör ett snabbt ljudprov varje gång du spelar in så du inte behöver göra om en hel sändning.

En vanlig bärbar dator eller mobil har en inbyggd mikrofon, men den fångar även upp en massa annat ljud som kan bli störande.

En billig lösning är ett headset med mikrofon, men det behövs ett headset per person och en mixer, för att kunna ansluta alla mickarna till datorn.

Annars finns det bra mikrofoner för runt tusenlappen. Bäst är en kondensatormikrofon med stort membran och med puffskydd. Den har rätt känslighet och karaktäristik för att ge den mänskliga rösten rättvisa Det är också bra med en mikrofon som kan ta upp ljud både från fram- och baksidan vilket innebär att två personer kan sitta och prata mitt emot varandra. Ett annat alternativ är t.ex. Zoom H2n, som har usb-anslutning men också kan spela in på ett SD-kort, vilket innebär att du kan göra poddcasten nästan varsomhelst utan att bära med dig dator.

Ställ mikrofonstativet på ett mjukt underlag. Se också till att ni som pratar inte bär smycken som kan skrapa eller rassla eller orsaka andra oönskade missljud.Om du har tillgång till flera olika mikrofoner och har möjlighet att välja bör du sikta in dig på , under förutsättning att ni spelar in podden i en akustiskt lämplig miljö.

Bäst kanske är ett litet ståbord eftersom man då naturligt kommer nära mikrofonen och ofta blir rösten bättre också om man står upp än om man sitter bakåtlutad i en soffa.

Redigering av inspelat material

Tänk på att dåligt redigerat ljud lätt blir distraherande så klipp inte för mycket.

Audacity är ett gratis ljudredigeringsprogram som fungerar till i princip alla operativsystem, som enkelt låter dig både spela in och redigera ljudfiler.

Har du en Mac-datorer kan du använda Garageband där du också kan välja en introtrudelutt om du spelar in en podcast.

Du kan också hitta gratis musik att använda t.ex. på Partnersinrhyme, Incompetech eller Jamendo.

Ska du spela in någon som inte finns på plats kan du spela in ett google hangout samtal eller Skype-samtal med program som till exempel Skype Auto Recorder för Windows, och Piezo för Mac. Det förra har obegränsad inspelningslängd. Gratisversionen av Piezo tillåter dock bara inspelning på tio minuter åt gången.

Ska du göra din ljudfil tillgänglig online kan du använda WordPress och ladda upp din färdiga ljudfil där.
Du kan också ladda upp den till Soundcloud.

Ange sedan rss-flödet för din podcast till t.ex. itunes så att fler kan hitta den. Du kan också lägga till på olika podcastportaler t.ex. Podcast Alley eller brapoddar.se.

Feedshark kan pinga nya avsnitt mot många andra ställen samtidigt. Du kan också hitta ämnesspecifika portaler eller register, beroende på vad just din podcast handlar om.

Dela också i sociala medier t.ex. Facebook och Twitter.

En distributionstjänst som kostar några dollar per månad är Libsyn där du kan få statistik, marknadsföringsverktyg och andra tjänster.

Från många aktörer, både myndigheter, kommuner och privata företag kan man få posten digitalt.
Fördelarna är att det blir mer lättöverskådligt och sökbart. Genom att man loggar in med bankID är det också säkert.

Dels finns den statliga tjänsten Min Myndighetspost.
För att börja använda den behöver du registrera dig med hjälp av ett Bankid. Du skapar på så sätt en brevlåda, dit myndigheterna kan skicka din post.

Eftersom Bankid är kopplat till ditt personnummer behöver du inte anmäla dig till varje enskild myndighet utan det sker automatiskt så att du får post från de myndigheter som erbjuder digitala utskick.

Min Myndighetspost skickar ut aviseringar till valfri mejladress, så snart du får ett meddelande får du ett mejl till din vanliga brevlåda.
Om du byter mailoperatör behöver du bara logga in och ändra mejladressen för aviseringar.

Privata aktörer som erbjuder digital brevlåda är Kivra som är marknadsledande och erbjuder utskick från över 800 avsändare.
Digimail är en digital brevlåda från bring med några tiotal anslutna avsändare.
Du kan välja att även få din myndighetspost till dessa tjänster för att få all digital post samlad på ett ställe.

Den 5 september 2016 blev det fritt för alla att registrera en .fi-adress – oavsett om man har ett finländskt bolag eller inte. Förändringen görs då FICORA, som är finlands domänregistrar och som ansvarar för toppdomänen .fi, går över till en ny affärsmodell.

Tidigare gjordes alla .fi registreringar genom FICORA, en del av det finländska kommunikationsverket men nu sköts registreringarna av externa registrarer, på samma sätt som sker i t.ex. Sverige. Det finländska kommunikationsverket kommer fortsätta att ansvara för fi-domännamnens tekniska funktion och utveckling.

Man kommer också att släppa ett större antal tidigare reserverade .fi-adresser fria bl.a. ett antal två bokstavdfomäner t.ex. pr.fi och se.fi

– Den 5 september 2016 kl. 10:00 öppnades den nya domännamnstjänsten för registrarer som har anmält sig.
– Den 7 september 2016 kl. 10:00 friges domännamnen som enligt lagen om domännamn tidigare hållits reserverade.

Med internet kan man nå många. Men det gäller naturligtvis att inte försvinna i bruset. Därför kan nischade tjänster och produkter fungera lika bra som den som erbjuder allt till alla. Coshopping har varit ett givet koncept på webben ändå sedan letsbuyit under 1990-talet samlade konsumenter där köpet blev av om det var tillräckligt många som ville köpa en produkt till ett visst pris, till 2000-talets deal-siter där produkter och tjänster till rabatterade priser såldes till ett större antal konsumenter. En aktör som till skillnad från dessa, vänder sig till företagare är lessmore, som erbjuder rabatter på frakter, försäkringar, förbrukningsvaror och mycket mer till anslutna företagare. Det är gratis att ansluta sig och man kan betalande kund och få ännu högre rabatter. Läs mer om hur lessmore fungerar eller bli medlem i lessmore nu.

Spelappen Angry Birds från Rovio tog världen med storm. Men vägen till framgång var inte spikrak. Företaget grundades 2003 av Niklas Hed tillsammans med två studiekamrater. Tanken var att ta fram tekniskt avancerade spel för spelnördar som dem själva, och man släppte titlar som t.ex. Cyberblood, Dragon & Jade och Wolfman. Även Niklas kusin, Mikael Hed anslöt sig och man rekryterade även annan personal och trots att man gjorde kontraktsjobb åt andra spelföretag för att få in pengar var utgifterna större än intäkterna.

Mikaels far, Kaj Hed gick in som aktieägare och strategin var att utveckla spel med hög kvalitet och volym för iPhone som hade kommit år 2007. Nya bredare spel lanserades, men de sålde inget vidare. Med 12 anställda och förluster på ett par miljoner höll bankkontot snabbt på att tömmas trots att man hade lanserat ett femtiotal spel. Företagets enda speldesigner Jaakko Iisalo hade föreslagit ett par spelideer som ledningen hade avfärdat som för antingen för koplicerade eller för enkla, men så en dag tog Jaakko med sig några photoshop-skisser som föreställde en flock tjocka runda fåglar med en arg uppsyn…

angrybird
Man funderade över spelideén och dess spelformat som till skillnad från många andra spel handlade om att riva saker istället för att bygga saker. Man bestämde sig för att mobilisera företagets krafter kring detta spel med den enkla ideén att med en slangbella skjuta fåglar för att riva olika saker. Niklas lät sin mor testa spelet och hon fastnade direkt. Och då förstod de att spelet skulle kunna komma att nå personer som inte betraktade sig som spelare. Några av framgångsfaktorerna var att en spelomgång var så kort att man kunde spela det när som helst samt att spelaren omedelbart får belöningar. Och det var så enkelt att alla direkt förstod hur det skulle spelas.

Rovio lanserade spelet genom Apples spelbutik december 2009. Man tänkte att det skulle hamna högt upp i spelbutiken om det hette något som började på A, så namnet fick bli Angry Birds. Efter ett halvår var det det mest populära mobilspelet i Apples spelbutik. Miljontals människor betalade de 9 kronor som det kostade att ladda ner spelet. När iPad kom hade man dessutom en större skärm att spela på. Men framgången handlade inte bara om ett beroendeframkallande enkelt spel. Man jobbade aktivt för att få en kritisk massa av spelare. Man fick också draghjälp av olika kändisar bl.a. Anja Persson, David Cameron och Jon Hamm som alla nämnt offentligt att de varit ”beroende” av spelet. När bolagets varumärke blev mer känt ingick man marknadsföringsavtal med en rad företag, bl.a. Finnair och Microsoft och man lyckades få mobiltillverkare att sälja mobiler med spelet förinstallerat. I slutet av 2011 hade Angry Birds en halv miljard nedladdningar och i Maj 2012 hade spelet över en miljard nedladdningar och intäkterna steg i höjden. 2010 var försäljningen motsvarande 678 miljoner och 2011 och 2012 var intäkterna 1,3 miljarder om året. Vinsten 2011 var motsvarande 700 miljoner kronor.

Men sedan tvärnitade allt. 2014 hade vinsten fallit till motsvarande 106 miljoner kronor och 2014 och 2015 var företaget tvunget att säga upp personal. Närmare 30 % av de anställda fick sluta. Man lyckades anpassa sig till det nya läget och genom året har företaget lanserat ett dussintals spel under varumärket angry birds. Man har också lanserat andra spel t.ex. Love Rocks, Plunder pirates, Nibblers och Retry. Inget av dessa spel har blivit samma succe som Angry Birds.

Med analys av big data, stämningsläget i sociala medier kan man ofta förutspå resultatet i olika omröstningar, t.ex. melodifestivalen /eurovision song contest. Och Cognovio Labs forskningsteam uppger att man med sitt  maskininlärningsverktyg Twitris som analyserar dialogen över Twitter och gör en analys av känsloläget kunde förtusäga resultatet av brexit-omröstningen dagen innan valdagen. Programmet extraherar den samlade betydelsen från inläggen men klarar också av att förstå innebörden av slanguttryck.

 Andra liknande verktyg är Brandwatch, Semantria och Spreadfast.

Det som är speciellt med twitris från Cognovio Labs är att det har en förmåga att stödja analys, fånga upp djupa insikter och värdefull information. Detta beror på dess förmåga att använda förkunskaper, om till exempel känslor, vilket många av de andra verktygen inte har.Idag använder sig Cognovi Labs enbart av Twitter men siktar på att kunna analysera data även från andra sociala nätverk i framtiden.

Cognovio labs är en startup som fått vingar genom riskkapital från Ikove Venture Partners grupp för att kommersialisera ny teknik.

Det pratas ofta om att få in programmering på schemat i den svenska skolan. Men flera företag har också programering för barn under sommaren.

Ett av dessa är konsultbolaget NOX Consulting som sommaren 2016 lär ut programering, att göra appar och om att bygga robotar. i Plushögskolans lokaler i Liljeholmen i södra Stockholm till ett hundratal barn. Till en början var det främst för de anställdas barn, men det har spridit sig och man har ett anmälningsformulär på webben för intresserade.

 
konsultbolaget CGI har också ett programmeringsläger för ca 80 av de anställdas barn under namnet Young Generation. På schemat står  bildredigering och videoredigering, men  även app-, spel- och kodprogrammering, och för de allra yngsta en kurs med grunderna i Word, Google och annat. Här gör man också studiebesök, i år hos bl.a.  LRF,  Betsson, och Quinix.

 

Ett mer webbinriktat läger är Blekingebolagets City Network, som arrangerar Internet Camp i Karlskrona och Växjö. Under dessa läger får mellanstadiebarn tänka till kring nätet utifrån sådant som rättigheter, skyldigheter, upphovsrätt och källkritik. Ett annat exempel på programmeringskurs är Hello World, som är en ideell förening som skapats för att främja digitalt skapande. Här kan barnen få hjälp av erfarna programmerare via en virtuell mentorplattform.

 

Digitala all-you-can-read tidningstjänster har inte slått igenom på bred front på samma sätt som för film eller musik men de blir allt populärare och antagligen är det bara en tidsfråga innan de slår igenom på bred front, men det finns också en stor konkurrens mellan aktörerna.

De svenska digitala tidningskioskerna Ztory och Readly fick under 2015 konkurrens i Sverige av den internationella lågprisjätten Magzter.

Magzter blev tillgänglig i Sverige i början av sommaren 2015 och har sedan dess tagit upp kampen om de svenska läsarna med hundratals svenska titlar. Magzters konkurensfördel  är att de har all teknik i indien vilket innebär att driftskostnaderna är en tiondel mot vad de skulle vara om de hade all verksamhet i Sverige. Magzter startades i Indien och har över 26 miljoner användare i 52 länder och med 6.500 tidskrifter i sitt utbud. Några av de populäraste internationellt är Esquire, Forbes, ELLE, Bloomberg Businessweek och Newsweek. Magzters tjänst kostar just nu 68 kronor per månad eller 426 kr för ett helt år för obegränsad tillgång i Sverige.
Det går även at köpa lösnummer eller prenumerera på enskilda titlar. Man kan dela abbonemang med upp till fyra övriga familjemedlemmar.
Man får rekomenderad läsning utifrån angivet intresse. Sökfunktionen fungerar också bra om man vet vilken titel man söker. Det går också att bläddra bland de olika tidningarna utifrån kategorier.

Readly har haft det tufft ekonomiskt och efter att man stängt Stockholmskontoret och sagt upp personal har man huvudkontor i Växjö samt kontor i Berlin och London samt en representant i New York. Man vill inte uppge hur många prenumeranter man har, men användarbasen har fördubblats två år i rad, säger man. Man har tagit in kapital i flera omgångar och  dess största institutionella ägare är Zouk. Hos readly kostar det 99 kronor per månad att få obegränsad tillgång till Readlys utbud med 1645 titlar och man kan dela abbonemang med upp till 4 familjemedlemmar på olika enheter.

 

Även Ztory tar 99 kronor för sitt fullständiga abonnemang på tidningar. Man har också Ztory kids där man för 49kr per månad får tillgång till en mängd barnböcker eller så betalar man 129kr för att få tillgång till både barnböcker och tidningar. Man kan dela abbonemang med familjemedlemmar och läsa på upp till fem enheter.

 

 

 

 

Magzter

Readly

Ztory

Månadspris

68 kronor

99 kronor

99 kronor

Antal titlar

6500+

1600+

250+

Testperiod

Nej

14 dagar

14 dagar

Lösnummerköp

Ja

Nej

Nej

Svenska titlar

Ja

Ja

Ja

Dagstidningar

Nej

Ja, separat prenumeration

Nej

Böcker

Ja

Nej

Barnböcker

Läsa i webbläsare

Ja

Nej

Ja