Spelappen Angry Birds från Rovio tog världen med storm. Men vägen till framgång var inte spikrak. Företaget grundades 2003 av Niklas Hed tillsammans med två studiekamrater. Tanken var att ta fram tekniskt avancerade spel för spelnördar som dem själva, och man släppte titlar som t.ex. Cyberblood, Dragon & Jade och Wolfman. Även Niklas kusin, Mikael Hed anslöt sig och man rekryterade även annan personal och trots att man gjorde kontraktsjobb åt andra spelföretag för att få in pengar var utgifterna större än intäkterna.

Mikaels far, Kaj Hed gick in som aktieägare och strategin var att utveckla spel med hög kvalitet och volym för iPhone som hade kommit år 2007. Nya bredare spel lanserades, men de sålde inget vidare. Med 12 anställda och förluster på ett par miljoner höll bankkontot snabbt på att tömmas trots att man hade lanserat ett femtiotal spel. Företagets enda speldesigner Jaakko Iisalo hade föreslagit ett par spelideer som ledningen hade avfärdat som för antingen för koplicerade eller för enkla, men så en dag tog Jaakko med sig några photoshop-skisser som föreställde en flock tjocka runda fåglar med en arg uppsyn…

angrybird
Man funderade över spelideén och dess spelformat som till skillnad från många andra spel handlade om att riva saker istället för att bygga saker. Man bestämde sig för att mobilisera företagets krafter kring detta spel med den enkla ideén att med en slangbella skjuta fåglar för att riva olika saker. Niklas lät sin mor testa spelet och hon fastnade direkt. Och då förstod de att spelet skulle kunna komma att nå personer som inte betraktade sig som spelare. Några av framgångsfaktorerna var att en spelomgång var så kort att man kunde spela det när som helst samt att spelaren omedelbart får belöningar. Och det var så enkelt att alla direkt förstod hur det skulle spelas.

Rovio lanserade spelet genom Apples spelbutik december 2009. Man tänkte att det skulle hamna högt upp i spelbutiken om det hette något som började på A, så namnet fick bli Angry Birds. Efter ett halvår var det det mest populära mobilspelet i Apples spelbutik. Miljontals människor betalade de 9 kronor som det kostade att ladda ner spelet. När iPad kom hade man dessutom en större skärm att spela på. Men framgången handlade inte bara om ett beroendeframkallande enkelt spel. Man jobbade aktivt för att få en kritisk massa av spelare. Man fick också draghjälp av olika kändisar bl.a. Anja Persson, David Cameron och Jon Hamm som alla nämnt offentligt att de varit ”beroende” av spelet. När bolagets varumärke blev mer känt ingick man marknadsföringsavtal med en rad företag, bl.a. Finnair och Microsoft och man lyckades få mobiltillverkare att sälja mobiler med spelet förinstallerat. I slutet av 2011 hade Angry Birds en halv miljard nedladdningar och i Maj 2012 hade spelet över en miljard nedladdningar och intäkterna steg i höjden. 2010 var försäljningen motsvarande 678 miljoner och 2011 och 2012 var intäkterna 1,3 miljarder om året. Vinsten 2011 var motsvarande 700 miljoner kronor.

Men sedan tvärnitade allt. 2014 hade vinsten fallit till motsvarande 106 miljoner kronor och 2014 och 2015 var företaget tvunget att säga upp personal. Närmare 30 % av de anställda fick sluta. Man lyckades anpassa sig till det nya läget och genom året har företaget lanserat ett dussintals spel under varumärket angry birds. Man har också lanserat andra spel t.ex. Love Rocks, Plunder pirates, Nibblers och Retry. Inget av dessa spel har blivit samma succe som Angry Birds.

Med analys av big data, stämningsläget i sociala medier kan man ofta förutspå resultatet i olika omröstningar, t.ex. melodifestivalen /eurovision song contest. Och Cognovio Labs forskningsteam uppger att man med sitt  maskininlärningsverktyg Twitris som analyserar dialogen över Twitter och gör en analys av känsloläget kunde förtusäga resultatet av brexit-omröstningen dagen innan valdagen. Programmet extraherar den samlade betydelsen från inläggen men klarar också av att förstå innebörden av slanguttryck.

 Andra liknande verktyg är Brandwatch, Semantria och Spreadfast.

Det som är speciellt med twitris från Cognovio Labs är att det har en förmåga att stödja analys, fånga upp djupa insikter och värdefull information. Detta beror på dess förmåga att använda förkunskaper, om till exempel känslor, vilket många av de andra verktygen inte har.Idag använder sig Cognovi Labs enbart av Twitter men siktar på att kunna analysera data även från andra sociala nätverk i framtiden.

Cognovio labs är en startup som fått vingar genom riskkapital från Ikove Venture Partners grupp för att kommersialisera ny teknik.

Det pratas ofta om att få in programmering på schemat i den svenska skolan. Men flera företag har också programering för barn under sommaren.

Ett av dessa är konsultbolaget NOX Consulting som sommaren 2016 lär ut programering, att göra appar och om att bygga robotar. i Plushögskolans lokaler i Liljeholmen i södra Stockholm till ett hundratal barn. Till en början var det främst för de anställdas barn, men det har spridit sig och man har ett anmälningsformulär på webben för intresserade.

 
konsultbolaget CGI har också ett programmeringsläger för ca 80 av de anställdas barn under namnet Young Generation. På schemat står  bildredigering och videoredigering, men  även app-, spel- och kodprogrammering, och för de allra yngsta en kurs med grunderna i Word, Google och annat. Här gör man också studiebesök, i år hos bl.a.  LRF,  Betsson, och Quinix.

 

Ett mer webbinriktat läger är Blekingebolagets City Network, som arrangerar Internet Camp i Karlskrona och Växjö. Under dessa läger får mellanstadiebarn tänka till kring nätet utifrån sådant som rättigheter, skyldigheter, upphovsrätt och källkritik. Ett annat exempel på programmeringskurs är Hello World, som är en ideell förening som skapats för att främja digitalt skapande. Här kan barnen få hjälp av erfarna programmerare via en virtuell mentorplattform.

 

Digitala all-you-can-read tidningstjänster har inte slått igenom på bred front på samma sätt som för film eller musik men de blir allt populärare och antagligen är det bara en tidsfråga innan de slår igenom på bred front, men det finns också en stor konkurrens mellan aktörerna.

De svenska digitala tidningskioskerna Ztory och Readly fick under 2015 konkurrens i Sverige av den internationella lågprisjätten Magzter.

Magzter blev tillgänglig i Sverige i början av sommaren 2015 och har sedan dess tagit upp kampen om de svenska läsarna med hundratals svenska titlar. Magzters konkurensfördel  är att de har all teknik i indien vilket innebär att driftskostnaderna är en tiondel mot vad de skulle vara om de hade all verksamhet i Sverige. Magzter startades i Indien och har över 26 miljoner användare i 52 länder och med 6.500 tidskrifter i sitt utbud. Några av de populäraste internationellt är Esquire, Forbes, ELLE, Bloomberg Businessweek och Newsweek. Magzters tjänst kostar just nu 68 kronor per månad eller 426 kr för ett helt år för obegränsad tillgång i Sverige.
Det går även at köpa lösnummer eller prenumerera på enskilda titlar. Man kan dela abbonemang med upp till fyra övriga familjemedlemmar.
Man får rekomenderad läsning utifrån angivet intresse. Sökfunktionen fungerar också bra om man vet vilken titel man söker. Det går också att bläddra bland de olika tidningarna utifrån kategorier.

Readly har haft det tufft ekonomiskt och efter att man stängt Stockholmskontoret och sagt upp personal har man huvudkontor i Växjö samt kontor i Berlin och London samt en representant i New York. Man vill inte uppge hur många prenumeranter man har, men användarbasen har fördubblats två år i rad, säger man. Man har tagit in kapital i flera omgångar och  dess största institutionella ägare är Zouk. Hos readly kostar det 99 kronor per månad att få obegränsad tillgång till Readlys utbud med 1645 titlar och man kan dela abbonemang med upp till 4 familjemedlemmar på olika enheter.

 

Även Ztory tar 99 kronor för sitt fullständiga abonnemang på tidningar. Man har också Ztory kids där man för 49kr per månad får tillgång till en mängd barnböcker eller så betalar man 129kr för att få tillgång till både barnböcker och tidningar. Man kan dela abbonemang med familjemedlemmar och läsa på upp till fem enheter.

 

 

 

 

Magzter

Readly

Ztory

Månadspris

68 kronor

99 kronor

99 kronor

Antal titlar

6500+

1600+

250+

Testperiod

Nej

14 dagar

14 dagar

Lösnummerköp

Ja

Nej

Nej

Svenska titlar

Ja

Ja

Ja

Dagstidningar

Nej

Ja, separat prenumeration

Nej

Böcker

Ja

Nej

Barnböcker

Läsa i webbläsare

Ja

Nej

Ja

 

E-handeln, d.v.s. beställningar från onlinebutiker, växer år för år. 2015 beräknades vart femte köp i Sverige göras på nätet med en sammanlagd omsättning på 50 miljarder kronor.  Och trenden är global.  Konsultfirman McKinsey beräknar att konusmenter världen över spenderar 2000 miljarder dollar på e-handel 2016.  Mycket naturligtvis på en exploderande tillgång till internet. Idag har över 3 miljarder människor tillgång till en internetuppkoppling. Men man ser  också allt fler e-handlare som öppnar fysiska butiker.  Netonnet har öppnat butiker i flera svenska städer, Adlibris ochDustin har numera varsin  fysisk butik i stockholm, och rapunzel som började med att sälja löshår på nätet, har flera kombinerade salonger och butiker. T.o.m. växthusbutiken, glashusen har en plats med visningsväxthus.

Dels handlar det om marknadsföring. Om man inte syns så finns man inte, och en bra belägen butik hjälper till att påminna om varumärket, men det handlar också om att företagen vill möta kunden på så många ställen det bara går. Desktop, mobil, surfplatta, sociala medier och offline. Man kan också kombinera de olika kanalerna, s.k. omnikanalhandel, t.ex. att man beställer på en webbsida men hämtar ut i en butik för att få varan snabbare eller för att slippa fraktkostnad.  Att e-handeln tar död på den fysiska handeln stämmer alltså inte. Frågan är bara vem som har den bästa positionen. E-handelsföretagen som kompletterar med fysiska butiker, eller de traditionella butikerna som sent omsider även lagt ut sitt sortiment för beställning via webben.

Ofta vill man när man kodar en webbsida ha med information i webbkoden som inte ska synas på webbsidan.

Det kan vara en förklaring till vad en viss kodsnutt gör, uppdelningar i delar eller helt enkelt en bit kod som man inte vill radera, men som inte ska vara aktiv för tillfället.

Om det bara är en rad som ska kommenteras bort använder man två snedstreck i böran på raden i koden såhär      //

// Bortkommenterad rad

Det kan man använda om man t.ex. bara vill lägga till en kort kommentar.

Om det är ett längre stycke som ska kommenteras bort blir det opraktiskt att skriva kod på varje rad. Då kan man använda tecknen:

<!--
<b>BORTKOMMENTERAD KOD </b>
-->

Den bortkommenterade koden syns inte om man går in på webbsidan och väljer visa källa. 

I gratisversionen av windows 10 finns en funktion som kallas Windows Spotlight som är tänkt att leverera tips, tricks och som det har visat sig även reklam till användarna.
För den som inte vill ha reklamen går det att stänga av den.
Gå in på inställningar i Start-menyn, välj personalisering > ”låsskärm” och på bakgrunden ”Windows spotlight”.

Under denna finns sedan en knapp där du kan stänga av reklamen och därmed också tipsen och tricksen.

Om du vill fortsätta se tipsen men inte gillar en viss reklamen kan du klicka på ikonen uppe till höger på själva annonsen och där ange att du inte gillar vad du ser.

I april 2015 lanserades robosport.se som är en sajt där man kan läsa automatisk skrivna artiklar till alla svenska fotbollsmatcher. Detta kombineras med medborgarjournalistik som kryddar texterna med citat och tanken är också att man ska kunna lägga till bilder till de skrivna matchreferaten.

Tekniken är att en robot läser matchfakta från Svenska fotbollförbundets hemsida och gör ett referat av faktan.
Roboten kan också nyhetsvärdera och uttrycka sig varierat och målande.

Roboten refererar alla matcher i Sveriges serier från allsvenskan till division 7, dam- herr-, och ungdomsfotboll beskrivs i text direkt efter matchslut.

Initiativtagare är Ola Nilsson, sportjournalist med erfarenhet från TT, DN, AB TV4 och Christian Balkenius, professor i kognitionsforskning med specialkunskap inom artificiell intelligens.
Även Mittmedia lanserade i slutet av 2015 en nyutvecklad plattform, kallad NLG för automatiska referat av sportevenemang. Textroboten har fått smeknamnet Rosalinda och ska hjälpa koncernen att skriva matchreferat till sportevenemang.

Sportroboten skriver texter både inför, under och efter matcherna . Textroboten är utvecklad tillsammans med teknikbolaget Menmo och Sören Karlsson AB.

– Med NLG kan vi leverera publicerbara artiklar med relevant metadata och nyhetsvärdering. Med hjälp av dataanalys identifierar vi avvikelser, trender, sviter med mera som kombinerat med händelserna från en specifik match sedan blir grunden för den text som systemet skapar, säger Lars Widmark, VD på Menmo.

Textrobotarna lägger grunden för en mer personlig upplevelse för användarna.
T.ex. kan man efter matchen är avgjord få en pushnotis till sin mobiltelefon med ett matchreferat.

De tre parterna vill nu erbjuda sportroboten till fler intressenter.

Mittmedia har sedan tidigare en utvecklad väderrobot, som varje morgon skriver en väderprognos för alla kommuner som bevakas av Mittmedias lokala nyhetssajter.

 

I slutet av 1900-talet när ebutiker blev en del av internet var det främst lägre pris som man lockade med för att locka kunderna till  ebutikerna. Genom lägre lokal och personalkostnader skulle man kunna hålla nere kostnaderna och på så sätt kunna erbjuda lägre priser. Detta är visserligen fortfarande sant, men långt ifrån alla ebutiker jobbar utifrån denna strategi.
I början av 2000-talet blev det enklare att sätta upp och driva en ebutik vilket också lockade lycksökare till branschen. Alltifrån rena blufföretag som försökte utnyttja anonymiteten genom att sätta upp butiker med populära varor t.ex. inför julhandeln med kampanjpriser för att när omsättningen blivit tillräckligt stor helt enkelt sluta leverera varor, till seriösa företag som utnyttjade nätets rykte om att vara billigt till att sälja produkter till ett högre pris än vad varan såldes för i fysiska butiker. Mer transparenta betalningsmetoder och lättare prisjämförelser har gjort det svårare för denna typ av företag.

Men det innebär inte att framgångsrika ebutiker enbart konkurrerar med pris. Det finns mycket annat man kan konkurera med som ebutik jämfört med fysiska butiker. Ett bra exempel är skistart.
Skistart säljer framförallt längdskidor och tillbehör på nätet, även om man även har systerbutiker med utrustning för klättring, friluftsliv och triathlon. Längdskidor kan tyckas vara en svår produkt att sälja online eftersom många är vana att känna på skidorna innan de köper dem och mäta upp det individuella spannet på en spannbräda. Men skistart mäter ut alla skidor med en professionell spannmätare där man belastar skidorna med åkarens angivna vikt vilket ger ett bättre resultat. Man presenterar också förslag på skidor som passar åkaren utifrån några snabba frågor om åkarens erfarenhet och ambitionsnivå. Största ägare i skistart är bröderna Henrik Lindh och Johan Rehnström. Henrik har ett stort kunnande inom skidor och Johan har hållit på med ehandel sedan början av 2000-talet.

De stora tidiga ebutikerna sålde också gärna smidiga produkter som lätt kunde skickas och gick ner i en brevlåda, t.ex. böcker, cd- och dvdskivor, underkläder etc. Då kunde man hålla nere fraktkostnaden som ju är den extrakostnad som butikerna har jämfört med fysiska butiker där kunden tar med sig varan direkt. Men det finns också en annan kategori produkter som lämpar sig för ehandel och det är stora produkter som kunden har svårt att frakta hem själv, t.ex. de som inte ens får plats i kundens bil. Ett exempel på detta är växthus. Handlar det om växthus i glas kan det vara svårt för kunden att själv transportera hem det även om man har en släpvagn till sitt förfogande. Då försvinner den fysiska butikens fördel eftersom kunden ändå måste beställa en separat transport av växthusdelarna efter att ha gjort sitt köp. ett företag som tagit fasta på detta är glashusen. Glashusen säljer kvalitetsväxthus med hemleverans och genom att de transporteras direkt till kund från tillverkaren i Danmark kan man hålla nere lokalkostnaderna jämfört med fysiska butiker, och samtidigt blir transportkostnaden för kunden lägre.  För att tillgodose önskan att se och känna på konstruktionen innan köp med ett antal visningsväxthus runtom i landet.

Redan i slutet av 1900-talet pratades det mycket om virtuell verklighet (virtual reality, VR), men tekniken slog aldrig igenom i stor skala. Men som med så mycket annat betyder det inte att det ska förkastas. Mycket talar för att användandet av en virtuell eller kanske ännu hellre förstärkt verklighet (augmented reality, AR).

Som med så mycket annat handlade det i slutet på 1990-talet att tekniken inte var mogen och att timingen inte var rätt. Men det kan den mycket vara under 2016. För att åstadkomma en övertygande 3D värld behövs 3 saker. Högupplösta skärmar, rörelsesensorer och enorm processorkraft. Skärmarna visar bilder som uppfattas lite olika av ögonen, vilket ger illusionen av djup. Sensorer följer bärarens huvudrörelser så att bilden kan justeras allteftersom synfältet ändras och för att klara det tillräckligt snabbt och realistiskt krävs mycket datorkraft.

Mark Zuckerberg köpte år 2014 företaget Oculus, som tillverkar vr-headsetet oculus rift, för 2 miljarder dollar.

Google och andra investerare har investerat över 540 miljoner dollar i företaget Magic Leap  och stöder VR i flera av sina produkter. Magic leap grundades av Rony Abovitz och jobbar med förstärkt verklighet genom att man utvecklar ett headset som lagrar över datorgrafik på bärarens synfält. Istället för att skärmar placeras framför bärarens ögon kan ljus projuceras direkt på näthinnan. Det som projiceras är ett ljusfält, ett komplext mönster vilket kan få virtuella objekt att synas på näthinnan. Tekniken skulle kunna användas till att låta information som körhänvisningar, eller namnskyltar läggas ovanpå den verkliga världen.

Även microsoft satsar hårt på förstärkt verklighet med sin AR-hjälm hololens.